Jag såg en kille på krogen idag. En såndär typ som jag vet att jag hade fallit för.
Om jag hade vågat tagit steget fram..

Antar att det var lika bra, jag är ändå inte redo.

Han hade den där attityden som jag vet inte alls är bra för mig, som gör ont i mig innan jag ens har känt
den nära.. Han hade tatueringar, avrakat huvud, ett fint leende och var bara allmänt snygg.

Jag kände på mig direkt att han inte är något pojkvänsmaterial, sånt känner man tror jag(?)
Han skulle liksom bara klä av mig med blicken och jag skulle bara stå där naken och undra vad som hände..

Han skulle förmodligen aldrig behandla mig som en prinsessa, aldrig som jag ville.
Aldrig säga hur fin han tyckte att jag var eller bara ligga vaken på natten för att få kolla på mig..

Han var en sån.. som bara skulle älska mig för stunden. Som skulle spela ett spel.
Säga allt jag skulle vilja höra.
Sen skulle han hångla upp mig mot en vägg, klä av mig naken, lägga mig på sängen.. och bara göra DET.
Efter det skulle jag bara ligga kvar, sårad och han skulle bara ge sig av.

Han var en sån, det såg jag, men det kan hända att jag behöver en SÅN..

Jag kanske behöver känna mig utnyttjad, utlämnad, äcklig, naken & smuttsig.
Jag kanske skulle behöva må riktigt jävla dåligt för att kunna sörja den mannen som jag faktiskt....
tyckte så himla mycket om. För att lära mig att man inte kan förtränga såna saker.
MAN KAN INTE BARA RIVA UT EN SIDA UR SITT LIV, MAN ÄR INGEN BOK.

Jag vet inte.
Idag var inte min kväll iallafall.
Jag är fortfarande inte utnyttjad av någon kille som bara skulle ligga och sen dra.
Jag är stolt över mig själv.

Vill aldrig låta mig själv trampas på.
Aldrig visa mig naken på det sättet.

Inte idag.
Inte imorgon.
Kanske på måndag..
Men inte idag.


♥ nicole